Först ut blir Veronica Mars.

 

 

Handlingen utspelar sig ett år efter mordet på Lilly Kane, som var Veronicas bästa vän. Veronicas far, Keith Mars, var stans sheriff, men han tvingades avgå på grund av sitt fokus på att Lillys far var hennes mördare.

 

Efter alla händelser, bestämmer sig Veronica för att lösa de tuffaste mysterier i den rika staden Neptune i Kaliforninen.

 

Veronica Mars finns i tre säsonger.

 

I säsong 1 är Veronica Mars 17 år och går på High School. Veronica sysslar på fritiden med att hjälpa skolkamrater med små mysterier, samtidigt som hon försöker få fram sanningen kring mordet på hennes bästa vän, Lilly Kane.

 

Nu när Veronica har satt dit Lillys mördare har hon bestämt sig för att vara en normal tonåring. Hon har skaffat ett normalt jobb och lagt detektivarbetet åt sidan. Sista året på High School börjar och det dröjer inte länge innan hon igen anlitas av några skolkamrater för att lösa mysterier. Det största av dem alla är att försöka ta reda på vad som hände den dagen då en utflykt till en baseball anläggning slutade med att en buss körde utför en klippa och sju personer dog.

 

Veronica börjar på college och försöker direkt att ta reda på vem som är serievåldtäktsmannen på campus som drogar, våldtar och rakar av håret på sina offer. När våldtäktsmannen är fast, hittas skolans rektor skjuten till döds vid sitt skrivbord. Veronica börjar direkt ana oråd då rektorns död har gått till på exakt samma sätt som hon beskriver det perfekta mordet i en terminsuppsats.

 

 

Om någon timme åker vi mot Orsa! Lucky är lite bättre idag, men fortfarande inte som vanligt, så han får stanna hemma. Nu ska jag åka mot stallet för att packa, så hoppas ni får en bra vecka! Några tidsinställda inlägg kommer.

Imorgon åker jag och Linus till Orsa för träningsläger i en vecka, det ska bli kul.

 

Det var tänkt att Lucky skulle följa med och sedan tävlas till helgen, men som det ser ut nu (med koliken osv.) får vi helt enkelt se hur lång tid det tar innan han blir bra. Blir han som "normalt" under helgen och är pigg, kommer han nog få komma ner till klubben för lite träning under veckan. Jag vet dock inte i nuläget om det blir någon träning eller tävling, vilket är lite tråkigt då jag längtat så, men det viktigaste är att Lucky blir bra och att han mår bra.

 

Så vaken och fin, ni förstår nog inte hur synd Lucky tycker om sig själv just nu...

OCH VARFÖR I HELVETE FICK HAN LOV ATT GNUGGA IN KÅDA I HELA MANEN SÅ ATT JAG FICK LOV ATT KLIPPA AV DEN?! BLÖÖÖÖH.

Lucky fick kolik igår morse, förmodligen på grund av gräs och uttorkning. Vetrinären var där och gav honom vätska genom en slang i nosen. Så jag har haft fullt upp med att åka fram och tillbaka till stallet. Jag har hållt koll på honom och gått några promenader, för att få igång hans mage.

 

Idag är han som tur är bättre, han har druckit vatten och ätit hö. Allt känns så himla jobbigt när ens häst inte mår bra och det gör ju att man själv inte mår bra, så livet känns rätt hopplöst just nu.

 

Härliga, härliga frukost.

 

Idag började jag kl 7 igen och som grädde på moset försov jag mig och vaknade 10 minuter innan jag skulle åka, så det var bara att slänga i sig frukost och ge sig av. Jag struntar aldrig i frukosten, det är som det sägs, att det är det viktigaste målet på hela dagen. Jag slutade kl 16 och jag har bara målat dörrar och en grund idag, inget roligare än så.

 

Om en stund så tänkte jag åka till stallet, både hästarna ska ridas idag. Förhoppningsvis får jag hjälp av mamma så jag slipper rida båda två, jag är helt galet trött och förkylningen vill inte ge med sig. Det är sådana här dagar som livet hade känts lite enklare med ett stall på gården och en ridbana.

 

Hallå!
Jag mår bra, förutom att jag har dragit på mig världens förkylning. Idag har jag börjat min karriär som målare, haha! Jag började jobba redan kl 7, så jag är gaaanska trött nu. Hästarna fick en promenad på 40 minuter efter att jag hade slutat jobba.

Lotta träningen förra veckan då? Jo, den gick fantastiskt! Linus gick som en klocka och jag hoppade honom på baby pelham för första gången. Det gick faktiskt bra och han blev mycket stadigare av det, vilket kunde göra att jag kunde koncentrera mig mer på hindren och inte på att hela tiden få honom att använda bakbenen ordentligt.Lucky gick också som en klocka, det var bara jag som inte gick som en klocka. När jag hoppar Lucky blir jag ibland lite mesig och sitter och väntar på en "katastrof", alltså att han ska hoppa två meter högt ungefär. Det ska jobbas bort och jag ska kunna känna mig säker med avstånd osv.

 

 

 

Imorgon då? Ja, då ska jag packa, packa och packa. Jag måste packa hästarnas grejer inför de två dagarnas träningar och så måste jag packa saker till mig själv för 4 dagars "ledighet".

Godnatt!

Jag brukar ta fram gamla bilder och filmer på mig när jag rider och titta på. När jag sedan fått mig ett gott skratt för hur det såg ut, tittar jag på nyare bilder och filmer. När jag märker att jag faktiskt har utvecklats mycket (och hästarna för den delen också) så brukar motivationen och självförtroendet sakta krypa tillbaka. För man kan faktiskt inte bara utvecklas framåt, man måste misslyckas och lära sig av sina misstag för att lyckas.

Mitt ridliv har tagit ett sånt stort kliv de senaste åren och det tack vare att jag har haft sådana fina hästar, med teknik och vilja utan dess like. Sommaren 2006 trodde jag aldrig i hela mitt liv att jag skulle vinna en LA, då hade jag inte ens vunnit en LC med ponnyn jag hade då. Nu står jag här, med mina underbart fina hästar som fortsätter att leverera, gång på gång och för två veckor sedan vann jag och Linus vår första LA.